Vad är kärlek?
Är det när man ser någon på en buss och inte kan släppa personen med blicken och man känner att man måste bara prata med den personen? Eller är det när man vet varje känsla och tanke en person har innan den ens har kännt eller tänkt det, och man känner att den här personen skulle jag kunna luta mitt liv på?
I'm just wondering ya know.
jag älskar inte Robert längre, och inte heller den som jag alltid har älskat, och det är just det som är problemet, jag älskar ingen. Det känns mer ensamt med tanken att inte älska än tanken på att inte vara älskad.
